torsdag 30 augusti 2012

Skördetid

Augustis sista dagar är fantastiska skördetider. Hösthallon, minikiwi, tomater och så fikon. Jag har en fikonbuske som står i kruka (övervintras nergrävd i växthuset) och den ger mer frukt för varje år. I år mognade så många samtidigt att jag jag för första gången har lagt in fikon i konjak. Ska meddela resultatet så småningom.
Vardagslyx att skiva fikon på frukostfilen tycker jag annars!
Kramar
Eva

söndag 26 augusti 2012

En krympt Trädgårdsfest


Sofiero - Den stora Trädgårdsfesten 2012. Jag önskar jag bara kunde skriva en massa positivt - för mycket var fint som vanligt. Men tyvärr, så kändes det som att festen krympt lite för varje år och nu är mindre än på länge. Börjar dock med den finaste utställningsträdgården - Ängskänsla av Klaus Angenoort från Tyskland. Jag älskar när perennerna minglar ihop sig så och det gör absolut inget att de välter ut över gången/sittplatsen.

 Och det behöver inte vara avancerat för att vara vackert - de här salladsplantorna på gamla drivhusfönster var ett litet smycke i sig.

 Återvinning kan man kalla det när vinnaren av Landskronas trädgårdsfest får ställa ut på Sofiero. I Landskrona har de alltid trädgårdsinspiration på flottar och den här flotten vann alltså i år. Fint med det spiralformade träplanket och i mitten en inbjudande badtunna. Den turkos färgen kunde nästan vara hämtad från min ommålade stol från i somras. Och ja - jag tycker om gula blommor. För övrigt gillar jag Landskrona också, mycket, men missar av någon anledning alltid deras sensommarfest. Får bli bättring nästa år!
 I Kronprinsessans Margaretas rabatt blommade där man blandar perenner och ettåringar växte de här superläckra ringblommorna med vanlig orange ovansida och mörk undersida. Är det nån som vet namnet så tipsa mig gärna!
 Hidcote Manors trädgårdsmästare Mike Beeston hade gjort denna plantering. Fint, visst, men det var väldigt traditionellt och i en utställningsträdgård vill man ju liksom att det redan har växt ihop och inte känns nyplanterat. Om det får stå kvar nästa år vill jag gärna se resultatet (fast det röda nyzeeländska linet måste de förstås gräva upp och förvara frostfritt liksom agapahtusarna i bakgrunden).

På stora gräsmattan framför Sofiero slott brukar man slå på stort med en fantastisk installation. Det brukar vara trädgårdsfestens höjdpunkt och ge valuta för entrékronorna. I år sparade man in på detta och överlät åt publiken att "göra det själv" (om jag nu inte misstolkade dessa träpinnar som låg utslängda på platsen i väntan på att någon skulle skapa något fint). Hur som helst gav det ett fjuttigt intryck, och bidrog till känslan av att det var färre utställningsträdgårdar och färre utställare över huvud taget. Tur att hjältar som Hannu Sarenström, Peter Korn, Ann Richardsson och andra eldsjälar fanns på plats och trots allt räddade kalaset från ett totalt bottennapp.
Ha en skön vecka!
Eva

torsdag 16 augusti 2012

Nästa år vill jag

 Jag börjar redan drömma om sommaren 2013 - trots att jag njuter i fulla drag av augusti. Jag vill nämligen ha lika härliga stockrosor som de har på Linnés Råshult i Småland.
 Kombinationen av de mörka stockrosorna och den slitna gärsgården är ju helt oslagbar.
 Jag vill odla sallad också. I mönster. Se så vackert!
Och så ska jag hänga mina vitlökar att torka så här snyggt. I år fick de ligga slappt i en låda. Bättring!

Ja, visst är det härligt att inspireras av andra och att drömma om hur det kan bli nästa år. Att alltid ha någonting att se fram emot är en av finesserna med trädgård tycker jag. Vad ska ni odla/göra i trädgården nästa år?
Kram,
Eva

söndag 12 augusti 2012

Blå, blå stunder

 Åh! Nu är det agapanthustider. Jag är så glad för mina fina afrikas blå liljor. Har samlat en hel del olika färger och sorter genom åren och nu är de stora och blommar villigt. Mycket har jag lärt mig av min kompis Axel som har den största agapanthus jag sett (möjligen med undantag för någon offentlig park).
Axel är inte liten, utan det är växten som är stor! Jag kallar den för Axels jätte... 31 blommor i år - färre än förra året, men så har den också flyttat under vintern. Axels knep är mycket vatten och näring och omplantering ungefär vart annat eller vart tredje år - tvärtemot vad många "experter" säger alltså. Jag har följt Axels råd och fått mer blommor för varje år. Och han är så snäll att när han planterat om har jag fått en liten bit. Tre blommor har den i år. Lycka!
Ha en underbar vecka,
Eva

torsdag 9 augusti 2012

Säsongsstart

För mig har säsongen börjat nu - vi har nämligen börjat spela in höstens avsnitt av Trädgårdsonsdag där jag jobbar som redaktör. Tareq Taylor och Pernilla Månsson Colt är i högform som vanligt. De är världens goaste arbetskamrater, tillsammans med fotografer, producenter och andra i gänget förstås.
Den 22 augusti sänds första programmet i SVT2, kl 20. Hoppas "vi" ses (ja, jag syns ju inte förstås, men jag står bakom kameran var så säker). Mer info på hemsidan.
Allt gott,
Eva

söndag 5 augusti 2012

Vajar i vinden

Sensommarens perenner är guld värda - de förlänger den bästa av årstider. Dessutom blommar de i regel längre än vad försommarens perenner gör. En av favoriterna så här års är blodtopp, Sanguisorba officinalis.Enda "felet" med den är att den lätt välter. Nästa vår bara måste jag snickra ett fint stöd till den, men inklämd som den är mellan en höstrudbeckia och vippvallmo har den å andra sidan ett par höga kompisar att luta sig mot. De är alla uppemot två meter vid det här laget.
Ha en skön vecka!
Eva

lördag 4 augusti 2012

Blåa stunder

 Nu är vi i den härliga månaden augusti och afrikas blå lilja börjar äntligen slå ut. Det var inte riktigt meningen, men plötsligt hade jag en liten samling av de här växterna. Jag tycker om dem mer och mer för varje år. Så lättskötta, så blomvilliga och så vackra. Då menar jag både de vita och de blå.
Först ut att blomma är de sorter som vissnar ner helt. Dessa blommor är mörkare blå och lite mindre än de andra, men i regel desto fler på varje planta.
Hoppas ni ser till att njuta av sommaren i augusti. Det är ju så lätt att börja misströsta och tro att allt är över när man är tillbaka på jobbet. Men ännu finns det många sköna dagar kvar att längta efter.
Varma hälsningar
Eva