Historiska pelargoner

POM; programmet för odlad mångfald har framförallt arbetat med att ta fram och föröka gamla kulturvärda trädgårdsväxter. Nu finns även ett par historiska pelargoner i handeln, märka med Grönt Kulturarv. 

Den vita på bilden heter 'Karna' vilket betyder den vita tösen. Zonalpelargonen ’Karna’ går att spåra tillbaka till södra Skåne i början av 1900-talet. Signe, som äger pelargonen idag, fick den av sin mor Helga när hon gifte sig 1956. Helga uppmanade Signe att vara rädd om pelargonen och bad henne att bevara den väl eftersom den alltid hade funnits i hennes föräldrahem när hon var barn. Signes mor var född 1895.
Signes mormor Karna, som var den första generationen att odla pelargonen, har gett namn åt den. Karna och hennes familj bodde i början på 1900-talet på en mindre bondgård i Västra Torp utanför Trelleborg. När dottern Helga gifte sig 1922 flyttade hon till en gård inte långt från föräldrarnas gård. Signe minns att i barndomshemmet stod pelargonen på husets glasveranda över sommaren och i den kalla men frostfria salen över vintern.
Signe vet inte hur hennes mormor har fått pelargonen, men hon har inte köpt den, för ”det gjorde man inte på den tiden”. Signe berättar att hon planterar nya sticklingar varje år.
’Karna’ är en zonalpelargon med mörkt gröna blad med en tydlig, mörkare ring, en zonmarkering. Blommorna är halvfyllda, vita och skiftar i grönt. De har endast några få ståndare och saknar pollen. Blommorna sitter kvar på stjälken efter blomningen.

Den här söta saken kallas 'Drottningminne'. Titta en extra gång på krukan också! Från gården Drottningminne i södra Jämtland kommer denna zonalpelargon, som fått gårdens namn. Sedan 1930-talet har växten i obruten följd funnits på gården och idag är det Ruth som i tredje generationen odlar och tar hand om den. På 1930-talet var det Ruths farmor, som skötte om den. Hos farmodern stod alltid pelargonen i österfönstret i köket eller i kammarens söderfönster. Hon tyckte om starka färger och därför var hon extra förtjust i ’Drottningminne’.

När farmodern dog, fick Ruths mor ansvaret för ’Drottningminne’ och därefter blev det Ruths tur att ta hand om den. Ruth har alltid minst 2 eller 3 exemplar hemma på gården för att hon ska vara säker på, att den ska finnas kvar.

’Drottningminne’ har ett kraftigt växtsätt och bladen har en svag, mörkare ring, en zonmarkering. Blommorna är halvfyllda och cerisefärgade med antydan till vita penseldrag i blommans mitt. Växten bär många blommor, som även som avblommade sitter kvar på stjälken.

Information och bilder kommer från Mäster Grön.

Allt gott!

Eva