Samma men olika

Jag fortsätter på temat minnen och drömmar genom att visa bilder från min trädgård tagna på sommarhalvåret respektive på vintern. Jag har sett många av er andra göra det och det ger en intressant bild av trädgården tycker jag. Följ med:



Måste ju säga att jag föredrar äppelblom framför snömössor, men här syns i alla fall mitt lilla "humlebo" i keramik som Rolf i Rögle har gjort.



'Blush Rambler' från förra inlägget i sin fulla prakt. Förstår ni att det döda gamla päronträdet till sist inte orkade bära henne?



Nu har jag alltså klippt ner rosen och fått en rejäl spaljé i päronträdets ställe. Maken har ritat och byggt - tack för det!

Trädgårdsgången med smällspirea, hakonegräs och funkia mm, från början av juli.

Och samma motiv slutet av december. Hakonegräset hänger fortfarande ut över gången, men får stryk under snöskottningen.

Jag blev så nöjd med funkian i den här zinkbaljan. Håll tummarna för att den klarar vintern.

Nu har baljan en vacker snömössa istället. Och nedan till vänster bidar julrosen sin tid. Snart nog så...

Ett varmt tack för alla er som följt med på bloggresan under året, gamla och nytillkomna läsare. Jag önskar er alla ett riktigt gott slut på 2010!

Eva

Minnen o drömmar

Trädgårdslivet består till stor del av minnen och drömmar. Nyss raderade jag alla inlägg från 2009 (för att det inte ska bli för fullt på bildbanken) och gick samtidigt igenom en del gamla bilder från det året. Så här fantastiskt blommade 'Blush Rambler' för två somrar sedan. I höstas var jag tvungen att beskära rosen i knähöjd för att trädet som tjänat som klätterstöd lutade betänktligt in mot grannen. Nu drömmer jag om att rosen ska ta sin nya spaljé i besittning 2011.



Givetvis ska vi reflektera - tänka tillbaka på det som varit och fortsätta drömma, men det skadar inte att då och då stanna upp och njuta av det som är här och nu. Denna fröställning av gullklematis kan tävla i skönhet mot vilken som helst av sommarens blommor.
En riktigt god fortsättning på er allihopa och tusen tack för alla värmande julhälsningar!
Eva

Julkort

Igår kom äldste sonen hem från Norrköping & besöket hos sin nya "svärfamilj" i finska Jakobstad, så nu är vi samlade hela familjen. Det är verklig lyx för mig! En annan lyx som jag unnar mig under julen är snittamaryllis. De är så vackra tycker jag, av någon anledning ännu vackrare än dem på lök, och dessutom håller de länge. Dessa köpte jag i fredags och kommer att kunna njuta av fram till annandagen - minst.



Klockorna slår ut en efter en. Kan ni höra dem spela?



Så vill jag avsluta med en varm julkram till alla mina bloggläsare. Jag vill att ni ska veta att jag läser alla kommenterar och blir lika glad varje gång ni skriver. Jag vet också att många av er läsare aldrig kommenterar, det är förstås också okej även om jag då och då funderar på vilka ni är där ute. (Men ibland kommer ni fram och berättar när vi oväntat möts IRL och då är det så roligt!)
En amaryllisbukett till er alla!
Allt gott!
Eva

På väg mot ljusare tider

Idag skulle vara årets mörkaste dag, men det blev en av de ljusaste tack vare snön, dimman och solen som tittade fram. För att tala tonåringska: Det var magiskt! Det är inte vanligt att våra skånska landsvägar ser ut så här kan jag lova. -18 stod termometern på när det var som kallast.





Mitt lilla hus/skrivarlya på landet ligger väl inbäddat i snö. Imorgon kommer årets sista hyresgäster till en nyskottad uppfart (så länge det varar), ett nystädat hus med nytvättade täcken, golvvärmen på full sprätt och braskaminen laddad med torr ved. Känns bra att ha fått gjort iordning så här inför julen, annars är det ju mest på sommaren som huset är uthyrt.






Fröställningarna är väl aldrig så vackra som en sån här dag. Detta är jättekungsljus.





Och ett miskantusgräs.




Avenbokshäcken är rätt fin den med.

En korgstol som blickfång året om. (Sitsen är sedan länge borta.)

Och här har ni utsikten från mitt skrivbord, naturreservatet Svedberga Kulle. Precis lagom högt "berg" med en kanonbra pulkabacke om man är på det humöret.

Nu vänder det! Allt gott!
Eva

Julens goda läsning

För mig betyder julen gott om tid att sitta i soffan och läsa böcker. Som trädgårdsjournalist har jag förmånen att få många böcker som recensionsexemplar, men de brukar komma i mars, april och då finns inte tid att läsa allt. Nu har jag därför en hel hög att se fram emot. De flesta har jag redan bläddrat i och vill fördjupa mig mer i.
Nerifrån och upp:
Mitt haveliv av Claus Dalby. Min danska favorit i fullformat. Tror boken väger 3 kg!
Wij Trädgårdar av Lars Krantz. Längtar tillbaka dit och vill gärna läsa om hur trädgården i Ockelbo växt fram.
Klosterträdgårdar av Lena Israelsson. En av mina favoritförfattare. Detta ser jag fram emot!
Vattenblänk och betong av Camilla Aridsson och Malin Nilsson. Varje vår tänker jag: nu! och sen blir det aldrig. Kanske man kan gjuta i källaren i mellandagarna?
Vandringar i Kullabygden av Gunnel Wounsch. Aldrig kan man lära sig för mycket om sin hembygd. Gunnels vandringar är underbara, det är säkert boken också!
Engelska trädgårdar av Ann Larås. Nu ska jag ut och resa, om än i fantasin. Och drömma om verkliga resor förstås.
Blomstrande idéer av Minna Merke Schmidt. Behöver lite pysselinspiration tror jag. En ny krans kanske?
Vintermat av Sanna Töringe. Hennes vintertträdgårdsbok får gärna ligga under granen, tills dess njuter jag jag gärna denna matbok om och om igen.



Sanna skriver varvat böcker om trädgård och mat och hon gör det på ett underbart personligt sätt. Hennes kokböcker hör till de mest använda i min kokbokssamling och hennes trädgårdsböcker är också sådana man återvänder till. Vintermat satt jag och läste i helgen och fick inspiration till följande:



En kransekage-kurv, det ni - en riktigt dansk tungvrickare. Kransekage är små danska mandelmusselkakor med glasyr på, och är man avancerad gör man dem som ringar och bygger en "korg". Handtaget sprack dock i gräddningen så det åt vi upp (!), men den blev rätt fin ändå tycker jag. Cox orange och torkade Ingrid Marie-chips är gott till (om man nu inte har portvin hemma som Sanna föreslår).
Smarrig jul önskar
Eva
Sannas recept kransekage:
1 kg mandelmassa
1-1½ äggvita
mitt tillägg:
rivet skal av 1 citron
1 krm kardemumma
1 finriven bittermandel

Riv mandelmassan på den grova sidan av rivjärnet, blanda i övriga ingredienser (för mig räckte det med en äggvita) till en deg. Rulla ut längder och dela dem i 4-5 cm långa småkakor (eller rulla dem till 8-10 ringar + botten och handtag om du gör en korg). Använd florsocker som "mjöl" om det är kladdigt. Lägg på smort bakplåtspapper och grädda i 200 grader 10-12 minuter.
När kakorna svalnat glaceras dem med 2 dl florsocker uppblandat med lite äggvita. Glacyren kan användas som klister när man sätter ihop kransekake-korgen.

Fågelvänner

Åh vad jag är lycklig att domherrarna hittat hit i vinter. Annars har vi mest talgoxar och blåmesar i trädgården på vintern. Och koltrastar förstås. Gulfinkarna brukar vara många men syns inte till i år. Men domherrarna med sina röda bröst är ju som julkulor i forsythian utanför köksfönstret. För att fånga dem på bild måste man dock fota genom fönstret, men det får duga.



Koltrastarna blir nästan som kompisar, de brukar skutta efter mig när jag är ute och gräver. Alltid kan det väl komma upp en och annan mask antar jag att de tänker. Nu äter de gärna nypon och äpplen när de inte sitter och burrar upp sig i oxelhäcken.



En liten rödhake har vi också. Han/hon ser alltid så ensam ut eftersom den aldrig har sällskap av någon av samma art till skillnad från de andra fåglarna som bor här. Liten och söt är den i alla fall.




Jag lägger både frön och äpplen på marken till fåglarna. Det är inte alla som vill äta direkt från fågelmatarna. Har också funderat på vad man ska kalla fru domherre, domfru eller?
Ha en skön vecka i väntan på julen!
Eva

Julnatten gnistrar och glimmar

Vintern när den är som vackrast - en snöig seneftermiddag i Höganäs. Skulle in på Bär och grönt och köpa lite julblommor att fylla på med och kunde inte låta bli att fånga solnedgången över åkrarna med min mobil. Sonen säger att det är avgaser som skapar de vackra färgerna men jag är lite mer romantisk än så och vägrar lyssna på det örat.

Min kompis Axel har skapat en egen installation i trädgården av rena Ernst Kirschsteiger-mått. Med hjälp av armeringsnät som han klätt in med en julgransslinga blev det så här snyggt. De står alltså som ett kors, och bildar två "granar". Ursäkta kvalitén på bilden, men det var lite i mörkaste laget för mobilen. Det var främst idén jag ville visa - skärpan får ni tänka er.

Varma hälsningar

Eva