Redan för ett par veckor sedan tog jag den här bilden på en frostsvedd dahlia. Det behövs bara en natt med minusgrader för att säsongen ska vara över. Sedan hade jag inte tid att gräva upp dem förrän idag och jag var en smula orolig för att kylan skulle ha skadat även knölarna.
Så därför var det med viss bävan jag satte grepen i jorden.
Men titta så fina de är! Inga frostskador alls (trots att de är planterade mycket ytligt). Visst ser det nästan ut som om man plockat upp några kilo potatis. Knölarna lär förresten gå att äta, men jag har inte provat. Jag skakar av lös jord innan de läggs ner i källaren, men sanningen att säga sitter ganska mycket jord kvar på vissa knölar.
Under uppgrävningen faller det alltid loss lite lösa knölar utan det tydliga "öga" som dahliorna ska ha för att de ska anses vara dugliga för plantering. Jag chansar och planterar alltid ut de här också.
Nu ligger alla dahliaknölar utspridda i ett mörkt rum i källaren. Det är ganska mycket, 5-6 kvm yta täcker de ungefär. Tur det rummet ändå är tomt för var skulle de annars få plats? Jag bryr mig inte om vare sig att lägga dem i torvmull eller något annat. De ligger på byggplast som pallats upp lite från golvet så att det inte ska bli för tätt. I rummet är det lite lätt fuktigt, typisk gammal källare och relativt svalt, sådär 8-10 plusgrader. Skulle de se torra ut kan man duscha dem lite kring jul eller så men hos mig behövs det aldrig.
Här var det fullt med ogräs i våras, så hos mig är dahliaodlingen det överlägset bästa sättet att "bryta ny jord". Först rensade jag (grävde bort översta ogrässvålen) och därefter planterades knölarna ganska tätt över hela ytan. Under sommaren skuggar bladmassan och ger inte ogräset ett chans att ta över. Och nu grävdes hela ytan upp en gång till och enstaka maskrosor kunde enkelt fångas upp.
Över blev bara två famnar med ris.
Måste också visa en dahlia i blom förstås. Denna fotade jag på Sofiero i somras. Ett verkigt dahliaparadis. Mina dahlior är lite blygsammare, men visst var de värda två timmars jobb!
Ha en fortsatt skön vecka!
Eva
11 kommentarer:
Dahliajobbet är värd varenda svettdroppe när blomningen är igång. Jag försöker varje vår undvika att så nya Dahlior men oundvikligt ramlar några frön ner i såjorden. Underbar blomma du fotat. Ska försöka ta mig ner till Sofiero nästa år.
Ha en bra kväll!
Hej Eva!
Här i Sjöbo åkte knölarna upp ur jorden för säkert en månad sedan.
Jag är inte särskilt petig med att ta bort all jord heller. Däremot så skiljer jag de olika sorterna åt i luftiga plastbackar och låter knölarna torka upp ordentligt i rumstemperatur innan jag flyttar in alla backarna i vinkällaren där de förvaras resten av vintern.
Skönt för dig att de nu är uppe:) Jag har alltid mina i krukor som jag gräver ner i rabatterna och då är det väldigt lätt att bara lyfta upp dem, klippa av blasten och sätta undan dem:) Ha det got/Monne
Bra tips det där med att "bryta ny jord" med dahliaodlingar. Jag hade inga dahlior i somras, men grannfrun hade så jag fick njuta ändå. Hon delar gärna med sig av sina blomster, så jag kanske kan få dahliaknölar av henne i vår. Hoppas!
Kram
Hej Eva
Jämför dina dalior med mina jätteverbenor. Har visserligen tagit upp dem men inte in dem. Inte har jag fått in krukorna med agaphantus heller.
Tur att de lovar mildare väder fram mot helgen.
Dina knölar har nog klarat sig men hur är det med mina ???
Ha det gott
Birgitta
Jag tycker Dahlior är svårt....lär mig aldrig. Men snygga är dom!
Vilken tur med knölarna. Det är detta passet, som gör att jag inte är en dahliaodlare! är helt enkelt för lat! men visst ger de lön för mödan, finns så många vackra sorter nu.
Härligt när jobbet är klart, förstår jag.
kram Lena
Höll på med arbetet med dhalior under några år men har tröttnat.
Hos oss kom dom igång så sent så det var tur om dom första blommorna slog ut innan frosten kom på sen sommaren.
Men det är en fin blomma.
Ken
Gillar dahlior fast har haft svårt att övervintra dom...och alla säger att det är så lätt. Eller så vattnar jag för mycket på våren:) Får prova igen nästa år.
Roligt att se hur man kan tumma upp en skål av din jord:-)
Jorden... den eviga bundsförvanten på gott och ont. Jag har världens skitjord, pinnmo, där jag bor. Måste jobba ner massor av godis varje år om växterna inte ska tyna bort.
Ha det gott! Kram H.
Din jord är rejäl..förstår att det är kämpigt att gräva i. Var lika sölig som du med att ta upp dahliorna, mina hade också klarat sig.
ha en bra vecka!
Skicka en kommentar