fredag 9 juli 2010

Aldrig för sent att ändra sig



Vi har väl alla våra no-no's, sånt som vi aldrig skulle släppa innanför grinden. Själv har jag haft svårt för tagetes, tills jag mötte den här skönheten på en blogg i fjol. Det är en Linnétagetes som jag dragit upp från frö som jag fick av min kollega Sylvia med bloggen A Whiter Shade of Pale efter ett inte oblygt tiggande. Tack Sylvia!



Stamrosor är väl det värsta jag vet? Nja, inte nu längre. Fick den här skönheten i present för flera år sedan och den blir bara vackrare för varje år. Tror det är 'Iceberg'. Nästa sommar ska den få roskamrater kring fötterna har jag bestämt. Och ett snyggt stöd!



Utomjordingar släpper jag absolut inte in. Men vad är då detta för syn från balkongen, om inte märken efter flygande tefat (eller kanske sådana där ringar som fanns i sädesfälten för några år sedan)? Om det är ett ufo som landat så står det Weber på sidan. För var tror ni mannen lägger locket till grillen, om inte på gräsmattan?
Detta blir aldrig yes, yes hos mig, men att gråta är väl inte lönt. Lika bra att skratta åt eländet. Gräs hämtar sig ju alltid, och äta ska man ju ...
Ha en skön helg!
Eva

onsdag 7 juli 2010

Ormen i paradiset


Den kom upp sent, så sent att jag trodde att den kalla vintern tagit död på den. Men nu är den läcker, min kobrakalla. Den kallades svart kobrakalla när jag köpte den, men något vetenskapligt namn har jag inte. Någon som vet bättre?
Förresten har den faktiskt förökat sig och är två stycken, men de ville inte visa sig på bild tillsammans. Köpt för en tia på en "trädgårdsloppis" vid grinden på söderslätt.
Eva

Grönare på andra sidan



När jag inte är ute och intervjuar folk till reportage så tillbringas arbetsdagarna med att spana efter nästa års reportage-to-be-trädgårdar. Igår besökte jag två fantastiska trädgårdar som jag hoppas ni kommer att kunna se i någon tidning näst-nästa år (tala om framförhållning). På hemvägen passade jag på att köra förbi Katarina i Viken som tyckte jag skulle komma och titta på hennes rosor. Sagt och gjort.



Tre stora centifoliarosor 'Fantain-Latour' pryder familjens uppfart. Katarina säger att hon inte gör någonting alls med dem, aldrig vattnar eller gödslar och ändå är rosorna ett under av skönhet. "Mamma stack ner tre pinnar och så blev det så här." säger Katarina och ler lite blygt. Själv är jag förstås lycklig bara av att få uppleva detta en liten kort stund, men i mitt inre dallrar det till i avundsjukan. Mina egna rosbuskar, som får både vatten och gödning, blir aldrig så här vackra. (Bara klättrarna överträffar mina förväntningar.)
Jag hoppas och tror att Katarina är stolt över sina rosor, med all rätt!
De närmsta dagarna väntar fem rosreportage på att blir gjorda. Det kommer att bli svårt att motstå frestelsen att gräva en ny rosrabatt till hösten. En riktig trädgårdsnörd ger väl aldrig upp, eller?
Eva

tisdag 6 juli 2010

Rosor i höjden



Nu blommar det i träden! Från balkongen har jag underbar utsikt över 'Valdemar', en multiflorahybrid som blir allt vanligare i handeln. Rekommenderas om man har gott om plats.



Och i körsbärsträdet har honungsrosen 'Hybrida' slagit ut. Tyvärr syns blomningen knappt när man befinner sig nere i trädgården, men från balkongen är hon underbar.
Eva

söndag 4 juli 2010

Kruk-o-man



Nu är det ingen hemlighet längre - jag erkänner - jag är krukoman. Som de flesta andra tänker jag varje sommar att nästa år - då ska jag inte ha så många krukor att vattna. Och så är jag där ändå och köper på mig fler och fler. För det handlar inte enbart om att jag älskar växterna. Jag är överdrivet förtjust i krukorna också.
Min nya "huvudleverantör" sedan är i fjol är keramiker Peter Nilsson på Kullabygdens Keramik. Han gör handdrejade krukor till bra priser och ju fler man köper desto billigare blir det (per styck). Det här är en av årets nya modeller med vackert men diskret mönster på. Han har även stora svarta krukor som är urläckra. Missa inte ett besök här om ni har vägarna förbi Höganäs/Mölle. Krukmakeriet ligger in på en gård strax norr om Nyhamnsläge.



Dessa är lite mindre, kanske i minsta laget för pelargoner (men småplantor går bra). Jag har fått fem stycken som jag planerat mina små citronverbenaplantor i. Dessa tog jag som sticklingar i fjol och de har nu växt till sig bra. Samma keramiker, lite mörkare lera.



Peter gör även de här finurliga sticklingskrukorna - och en av er bloggare (Växthusmadam) har en av dessa svartvinbärssalivaplantor på väg. Nästa vecka ska jag ta rossticklingar och sätta i krukorna.



Häromkvällen när vi satt och åt på terrassen så började min man räkna krukorna, men när han kom till 61 bad jag honom sluta. Gjorde själv om räkningen idag och kunde konstatera att jag har - håll i er nu - 211 krukor med plantor. Krukväxter inne ej medräknat (de är inte så många så här års), inte heller sticklingar eller småplantor av perenner som står på tillväxt. Nej, det är pelargoner, medelhavsväxter, sommarblommor och en och annan perenn som alltid står i kruka. Den här tomma krukan som jag fyndade på min resa till Norrköping i våras är inte heller medräknad. Den ska nog få en pelargon snart.



Igår var det marknad på torget i Höganäs med inriktning byggnadsvård och trädgård. Där hittade jag bland annat de här två sötnosarna. Särskilt den högra är jag förtjust i.


Och eftersom jag vet att krukorna brukar ta slut varje år så spar jag på allt. Den här krukan sprack i vintras i två exakt likastora halvor. Båda delarna, även ovandelen utan botten, är nu planterade.


Min största kruka är denna zinkbalja som jag försökte ha bambu i, men den dog i vintras. Tycker ändå det blev snyggare med funkiorna, så jag har redan kommit över förlusten.
Ha en bra vecka - nu blir det nog inte tid till så mycket bloggande eftersom jobbet kallar.
Eva

lördag 3 juli 2010

Bär på köpet


Vår gräsklippare mår lite krassligt så när jag hittade en lapp med "handjagare 150 kr" så var det givet att slå till. Maken blev lite sur, menar att vi gott kan köpa en helt ny men jag tyckte det var värt en titt i alla fall. Det visade sig att jag kom till en mycket trädgårdsintresserad man med fantastisk trädgård, höns och allt och vi snackade växter i 20 minuter. Sen säger han plötsligt: "Vill du ha ett gojibär?"
Det är ju de där svindyra torkade röda bären som blivit så inne, något slags superfood, så det är klart jag vill.
Det blev en gräsklippare också. Utan prutning.
Gojibär heter egentligen bocktörne på svenska enligt min favoritsida SKUD, som jag konsulterar när jag kommer hem. Lycium barbarum är inte alls så exotisk som jag trodde. Efter att ha kollat i Den nya Nordiska Floran (Bo Mossberg mfl - underbar bok) noterar jag att växten till potatisfamiljen, Solanum, och finns förvildad i kusttrakterna även om den ursprungligen är från Kina. Den anges som giftig (???) på nätets nordiska flora men inte i min bokflora. Får nog undersöka detta lite närmare innan jag börjar käka gojibären. Spännande vad oväntade möten kan ge är det i alla fall.



Ni får också en bild på min "monsterros" som blommar just nu. Den japanska klätterrosen, Rosa multiflora, har självsått sig och rankorna växer 3-4 meter per säsong! Maken vill gärna att den klipps ner, men han får snällt vänta tills efter blomningen. Då tar jag fram häcksaxen.
Ha en fortsatt skön helg,
Eva

fredag 2 juli 2010

Nya invånare



Igår fick jag plötsligt en semesterdag - de blir mest strödagar när man har ett jobb som mitt - och tillbringade en stor del av dagen med mitt yngsta barn, Alice 11 år. Efter årets premiärdopp i Öresund vid mysiga Ransvik på Kullaberg åkte vill till trädgårdsbutiken Bär o Grönt här i Höganäs och köpte två nya invånare till vår damm (den gamla guldfisken dog i vintras).



Alice har döpt de två små firrarna till Salsa och Tabasco. De ville helst inte vara med på bild.



Här lägger Alice påsen med fiskarna i dammen. Den skulle vila där en halvtimme innan vi fick släppa ut dem. För att vattnet i påsen skulle få samma temperatur som i dammen gissar jag.
- Och vad som hände sen - det vet vi inte riktigt för de smet snabbt iväg och gömde sig under näckrosbladen.
Men det är kul att ha någon att spana efter och småprata med när man går och rensar kring dammen.
Det hände en kul sak till igår, men det spar jag till nästa inlägg!
Eva