fredag 18 juni 2010

En pionjär att minnas


Ulrika Lindhagen är död.
Jag vet inte om ni känner till Ulrika, för det var länge sedan hon jobbade som journalist, men hon är en av mina förebilder. Ulrika var både mat- och trädgårdsjournalist och hade en fantastisk kryddträdgård i Maglehem som många besökt och läst om.
Ett av de sista reportagen därifrån fick jag göra 1998 när allra första numret av Allers Trädgård skulle komma ut (klippet är därifrån). Först var Ulrika tveksam att släppa in mig och fotograf Görgen Persson. Hon tyckte inte att hon orkade sköta trädgården som förr. Men då skriver vi om det sa jag, om hur det är att bli gammal med sin trädgård. Så berättade hon för mig:
- Nu för tiden tar det två dagar bara att klippa gräsmattan. Jag orkar inte ens starta gräsklipparen själv längre. Men varför ska jag slita ihjäl mig med det? Nej, jag har slutat upp med sådana dumheter.
Hon var 80+ men inte bitter över att ogräset tog sig in i hennes välansade rabatter, bara en aning ledsen över oeradan i kryddträdgården när citronmeliss och oregano tog över.
- Visst kan jag se att det är vackert, och nu är det ju modernt med en vild trädgård.
Hon lade jorden från mullvadshögarna till rosorna och blev varken ilsk över kirskål eller maskrosor och jag avslutade reportaget med några visdomsord från Ulrika:
- Jag mår så väldigt bra när jag inte förargas över någonting.
Kanske var det där första fröet till min bok En lisa för själen föddes, utan att jag då var medveten om det.
Några år senare träffade jag Ulrika av en tillfällighet på Österlen och då berättade hon att hon varit ute och föreläst på ämnet om att bli gammal med sin trädgård, efter inspiration av min artikel. Gissa om jag blev stolt!
Ulrika Lindhagen blev 96 år. Hos mig lever minnet av henne vidare. (Man kan läsa mer om Ulrika i Anna Bergenströms fina örtabok om man har den eller fyndar den på loppis.)
Jag önskar er alla en skön helg,
Eva

27 kommentarer:

•lotta på solrum• sa...

kloka människa!
det finns inget mer imponerande än gamla, visa människor.
hoppas man själv blir så klok när man blir gammal.

♥Min Eden♥ sa...

Hej Eva. Det var ett jätte fint inlägg om Ulrika. Vissa personer berör, och man upplever nog inte många såna personer i sitt liv, tror jag. Jag förstår att hon hade en speciell plats i ditt hjärta, och hade tydligen också blivit berörd av dig.

Önskar dig också en skön helg!
/Nina

Charlotte sa...

Åh vilken fin och klok person..... och harmonisk... Det där är nog lättare sagt än gjort.... att tänka om när man blir äldre och inte orkar lika mycket.....och ändå kunna känna sig tillfreds och harmonisk med exempelvis skötseln av sin älskade trädgård. Att se det härliga och vackra, istället för allt man inte längre orkar göra...... En djupare insikt om livets glädjekällor och ens egen roll (huvudrollen.......) i allt som händer, är grunden tror jag....

Så fint att hon hittade inspiration från ert möte -måste ju kännas extra roligt förstår jag...........

Kram
/Charlotte

Trädgårdsdrömmar sa...

Så söt dam!!!! Man känner vördnad inför äldre trädgårdsmänniskor, för man fårstår att de måste gå igenom ett sorgearbete när orken tryter. Om man kommer igenom det och fortfarande älskar sin trädgård och hämtar kraft i den. Ja då känner jag respekt. Träffade på Inga Brolin från Råset.. Hörby förra helgen på STA:s riksmöte. Vi har varit i hennes underbara trädgård för några år sen. Hon är så underbar den kvinnan!!! Vacker som en älva, kunnig som få. Det strålar om henne..man ser att hon är lycklig när hon går i en trädgård. Jag tittade nog mer på henne än på trädgårdarna, för hon var så söt i sitt silvervita hår, hon rörde sig som en drottning...så vill jag också se ut när jag blir äldre. Ren lycka utstrålade hon. Tro jag det med ett helt liv i en älskad trädgård. Det är nog bättre än alla skönhetsoperationer. Må väl i ditt rike och du blir en drottning.
Kram Carina

Susie på Stjärnarve sa...

Har en svag aning om att jag hört/sett/läst om damen ifråga tidigare. Kanske var det ditt reportage!?
I alla fall så bevisar hon devisen om att "gammal är äldst" i den meningen att det är först när man kommit upp i mogen ålder man blir vis!

Sophia Callmer sa...

Vilket fint inlägg Eva! Jag minns Ulrika, jag var i hennes trädgård en gång när jag var tonåring ( mamma kände Ulrika på något sätt, minns inte hur), det var en upplevelse som jag burit med mig och absolut påverkat mig mycket. Jag minns att jag tyckte där var så vackert, och att vi fick myntate.. Människor som är ett med sin trädgård är just precis bland det vackraste som finns, en sorts andlighet mellan människan och trädgården.
kram Sophia

Britt sa...

Det låter som en mycket klok gammal dam//Britt

Alen Trädgård sa...

Sådana förebilder är inte dumt:) Härligt att kunna ha den inställningen som hon hade:) Hade inte hört talas om henne innan så det var intressant att ta del av historien. Ha det gott/Monne

Maleviks Rosenträdgård sa...

Verkar vara en klok person med stort kunnande
Håkan

Marina sa...

Jo, jag känner till henne, lite i alla fall. Har alltid undrat om det var en släkting till henne som gick i min klass på gymnasiet. Hon hade i alla fall samma efternamn.

Kram!

Cilla sa...

Verkar ha varit en underbar kvinna. Och hennes trädgård ser ju underbar ut från artikeln...

Cilla♥

mammi sa...

Vilket fint inlägg. Tyvärr kände jag inte till henne.
Ha en fin helg
Kram

Madame C sa...

Ja! Den boken har jag och där har jag läst om Ulrika. Kan också tipsa om att hon finns med i Karin Berglunds vackra bok Lust och fägring (1991)! Så fantastiskt att få läsa om ditt möte med denna intressanta kvinna. Tack för det,
Charlotta

♥ Eva Linnea ♥ sa...

Jag har den boken. Nu finns det en stor anledning att läsa i den om Ulrika. Tänk att bli 96 år!
Ha en skön helg.
Kram

Of Spring and Summer sa...

Eva! Vilket fint inlägg om Ulrika Lindhagen. Jag kände inte till henne, men jag har också varit borta från Sverige väldigt länge. Hon verkar ha varit en inspirerande kvinna som hade många visa ord om trädgårdsarbete.
Önskar dig en trevlig helg.
Kram Ingrid

karina sa...

Hejsan1
Min trädgård är gammal men då bara av frukträd och enstaka buskar, perenner. Har gjort mina rabatter, de senaste 5 åren, någon vart år, så jag hoppas jag får den damens tankar när jag blir äldre. Känns fint att få vara med från början för jag har en bild innanför pannbenet på hur trädgården ska se ut om ca 10 år. Ska titta efter den boken och tänk att efter den stora rensningen och grävandest runt alla rabatter, så finns inte längre ordet "måste" i min trädgård. Gräsmattan klipps så kort att tusenstjärnorna inte kan fröa av sig så jag har mer åt alvarsmark än gräs. Men man ska ja bara gå på den och det är ju allt som finns i rabatterna som är viktiga för mig. Ha det gott, Karina.

Lillebeth sa...

Så underbart att du fick träffa henne!

Tant Grön sa...

Vilken fin text!
Jag förstår att du blev alldeles tagen av mötet med henne, och vilken ära att få tjäna som inspiration till själva Ulrika Lindhagen!

Jag minns henne mycket väl från sjuttio- och åttiotalet, och det var hennes och Karin Berglunds texter som inspirerade- och gav kunskaper inte minst!-till mina första anspråkslösa små örtodlingar. Hon var ju någon sorts pionjär i Sverige när det gäller odling av kryddörter, helt klart!
96 år gammal, alltså. Man niger i vördnad.

Trädgårdsmakare Hillevissan sa...

Lyckost dig som fått möta sådana personligheter:-)

Grattis till fint växthus rep. i AoT idag!
Ha det gott! H.

Petra B. Keramik+Trädgården sa...

Så fint du skriver om den damen.
Ibland undrar jag hur det blir när ryggen blir sämre och jag bara haltar dubbelvikt omkring på täppan, som jag lyckligvis än så länge bara gör ett par verckor per år. Förstår att man måste tänka om och få den rätta inställningen till livet som det är.
Må gott, Petra B.

Vårt lilla röda hus sa...

Så vackert du berättar om denna kvinna! Och vilken visdom hon hade... en riktig förebild.

Ska söka efter Anna Bergenström Örtabok!

Ha det bra i din trädgård.
Kram Eva-Mari

rosenskära sa...

Hej Eva - tack för din kommentar, sitter man på ändan hela arbetsdagarna så är det kreativa skapandet tillsammans med barnen helt underbart!

Undrar om jag kan få ett tips av dig. Jag har en liten smal rabatt kant i kant med vår altan, den är väl 40 cm djup kanske och 2,5 meter bred. Än så länge står där tre fjärilsastilbe och några daggkåpor bredvid hörnet där jag har planerat två ormhasslar med koreansk plymspirea vid fötterna. Har du några tips på vad jag kan plantera i mellanrummen mellan astilben och daggkåpan, helst något som blommar i juli, behöver inte vara perenner. Och inte gult. Gillar olika former och färger på bladverk. Rosor blir svårt för jag kan inte gräva så djupt just här.

Någon idé? Högt eller lågt? Funderar på någon näva.

Lena

rosenskära sa...

Hej Eva - tack för din kommentar, sitter man på ändan hela arbetsdagarna så är det kreativa skapandet tillsammans med barnen helt underbart!

Undrar om jag kan få ett tips av dig. Jag har en liten smal rabatt kant i kant med vår altan, den är väl 40 cm djup kanske och 2,5 meter bred. Än så länge står där tre fjärilsastilbe och några daggkåpor bredvid hörnet där jag har planerat två ormhasslar med koreansk plymspirea vid fötterna. Har du några tips på vad jag kan plantera i mellanrummen mellan astilben och daggkåpan, helst något som blommar i juli, behöver inte vara perenner. Och inte gult. Gillar olika former och färger på bladverk. Rosor blir svårt för jag kan inte gräva så djupt just här.

Någon idé? Högt eller lågt? Funderar på någon näva.

Lena

Inger sa...

Visst minns jag Ulrika, bl a från Karin Berglunds bok. Kommer särskilt ihåg hennes lavendelhäck. Så trevligt att ni hade utbyte av varann.
Ha det gott!

Thorins Trädgård sa...

Hej Eva, det märks att du är en van skribent. Med några få rader får du ändå fram en stark beskrivning av en trädgårdsentusiast av stora mått. Och en lång historia.

Sedan skulle jag behöva din hjälp, två pioner är inte vad de borde vara och jag behöver hjälp att artbestämma dem. Den ena är bara i knoppstadiet ännu, är det ok om jag mailar dig???

Marit

Cecilia - Vi tre o trädgård sa...

Så fint du skriver om Ulrika. Jag hade aldrig förmånen att träffa henne personligen, men jag minns mycket väl din artikel i Allers trädgård. Tack för att du skriver om henne, ett sant föredöme. Jag tror och hoppas att hon visar att med trädgård lever man länge.... Allt gott, Cecilia

Växthusmadam sa...

Ett av mina favoritreportage, det i första Allers trädgård! Det är så underbara bilder och man vill bara gå runt där med henne och få del av hennes trädgårdsvisdom!
Är det någon som vårdar hennes trädgård nu?!?
Växthusmadam