Om det här hade varit en svårodlad raritet är jag säker på att ni också velat ha den. Men till skillnaden från trilliumen i förra inlägget lär ingen sucka längtansfullt efter maskrosor. Ändå är den rätt fin just nu, en gullig liten majsymbol, eller hur?
Tusenskönorna i gräsmattan förbjöd jag farfar att klippa när jag var liten. Han svängde gräsklipparen runt tuvan med det små vita blommorna med ett stort leende, även om det ansågs vara ogräs. Han ville nog gärna egentligen ha dem kvar, han också. (Förresten skulle han fyllt 100 år i söndags om han fått leva - grattis farfar Gunnar däruppe i trädgårdshimlen.)
Veronikorna är väl också helt underbara, supersöta, särskilt när man kommer så här nära. Ändå lägger folk ut gift på sina gräsmattor för att slippa dem.
Kan vi inte bli överens om att sluta kriga mot ogräsen - och istället leva i samförstånd. Bekämpa dem med handkraft och rycka en och annan maskros åt kaninerna, men stå ut med att några överlever?
Tyvärr står vi trädgårdsentusiaster för stora delar av giftutsläppen i vår miljö, och då är det ofta just ogräs som man till varje pris (?) vill bli av med.
Många av de kombi-preparat (gödsel+bekämpning) som säljs i butikerna så här års är så giftiga att man inte bör släppa ut varken barn eller husdjur på grämattan de närmsta veckorna efter bekämpningen. Plus att medlen kan ha effekt på grundvattnet. Är det så vi vill ha det?
Ta fram kameran istället och kryp riktigt nära som jag gjort här och lär känna dem en och en istället för i flock.
Nog är det synd att folk hatar sådana små sötnosar.
Eva
30 kommentarer:
Det ligger mycket i det du säger...och maskrosor är verkligen söta.
Någon som kan nåt bra recept med maskrosor? Och är det nyttigt?
Häruppe så längtar jag efter maskrosor, vi ligger efter i Stockholm.
Så härligt skrivet. Jag hakar på, många av "ogräsen" är ju faktiskt jättefina. Bra att du belyser detta med bekämpningsmedlen, vi kämpar för att få en "perfekt" trädgård men samtidigt så förstör vi miljön. Hur korkat som helst egentligen. Vad gäller gödning så har du fått mig att börja göda med nässelvatten, och det var väldans vad det växer av det. Det känns så bra att kunna använda det som naturen själv erbjuder. Ha en härlig kväll och njut av det "dom andra" kallar ogräs. // Peter
Så skönt att du förespråkar det som kallas ogräs. Allting har en mening, och vilka är vi människor som ska få bestämma vad som får leva och inte leva. Jag gör nog hellre som du och kryper på knä och tittar. Fast nellorna plockar jag gärna bort och torkar och utfodrar fåren med, då de håller på att ta över trädgården. Det är faktiskt ett stort problem hos oss.
Exakt så! Nästan alla ogräs har ett skönhetsvärde - tänk ett fält knallgult av maskrosor - pampigt värre!
Hos oss har vi så mycket maskrosor att ett krig mot dem skulle vara meningslöst. I stället försöker vi vara någorlunda glada över att de i alla fall är gröna när allt annat är torrt - och så den knallgula heltäckande mattan på försommaren.
Ibland har vi gjort vin av dem också - och det är baske mig inte det sämsta!
Maskros är nyttig och mångsidigt användbar! Både rot och blad innehåller ämnen som är stärkande och befordrar ämnesomsättningen. Bladen är som andra gröna blad rika på C-vitamin coh järn. Dessutom är det bra att lägga maskros i komposten - tillför kalcium, kalium och svavel. Låt maskrorsorna växa i närheten av fruktträd, det stimulerar frukten att mogna snabbare! Jag brukar dock se till att plocka bort knoppar och blommor för att de inte ska sprida sig ohämmat.
Hej, både maskrosor och tusenskönor har en självklar plats i min trädgård. Både barna och jag älskar dom. Maskrosorna är mums mums åt kaninen. Försöker använda så lite onaturliga ämnen i min trädgård som möjligt. Fungerar faktiskt bra utan massor av gifter.
Jätte bra när du för upp ämnet.
Ha en fin fin kväll/Gela
"Rådet jag fick av dig fram med kameran och kryp riktigt nära" Men du skrev inte hur man skall ta sig upp igen ?? Nej jag bara skojar. Ett ogräs jag aldrig någonsin kommer att tycka om är kirskål, men det skall visst va gott i sallad, har inte och tänker aldrig prova. Men jag gör som din farfar, klipper runt tusenskönorna
Kram
Alltså jag gillar en hel del ogräs, en del är ju faktiskt både vackra och goda. Två stycken gillar jag inte...kirskål och kvickrot. Hehe jag har t.o.m med döpt min dotter efter ett ogräs, Veronica.
Och så är det den högt älskade gräsklippare, mon icke den står för den störste förorening. Tänk på hur många liter bensin, man gassar ut över landet under en sommar! Förorenar jorden och själv andar man in avgaserna
Icke nog med att klippa gräs en gång i veckan eller bara när det behövas. Nej, det är en besättelse för de flesta trädgårdsägare ja, någon tror det gäller livet, om grässet icke konstant är klippt ned till rötterna (vilket ger mossan perfekt möjlighet för att trivas - och så må den bekämpas).
Just nu njuter jag av den siste lugne del av sommarhalvåret för snart börjar raset, om vem som kommer först ut. Näste helg bliver ett inferno av larm, når alla de som icke han ut under veckan går i gång. - Flera av mina grannar har redan för två vecka sedan provkört maskinen, så allt är klart.
Och varje år utvidgas fotbollsplanen runt husen. - Åkgräsklipparens förtjänst, själv de, som bara har 100 eller 200 kvm har en nu.
Ha, hör nu, att någon redan är i gång. Det var den lugn.
Suckat över maskrosorna det har jag gjort idag men inte kan jag påstå att det var några längtansfulla suckar. Jag drar dem för hand och förundras över att de bara blir allt fler - var kommer alla ifrån? (jo, kommunens gröning strax intill gissar vi på) Att anv. gift är inget jag vill men samtidigt så blir det ibland för mycket även av tusenskönor, smörblommor, veronicor och alla de andra för jag har många sorter i min gräsmatta. Det är väl egentligen ett gott tecken på att man inte anv. sig av giftiga preparat =) När de blir för många då åker hinken fram och sen sitter jag där och plockar och plockar och plockar. Även ogräsrensning är ett sätt att rensa hjärnkontoret =)
Tyra
Det finns bara ett effektivt redskap mot 'ogräs', och det är en grep. Det gäller maskros, kvickgräs och kirskål, om de nu alltså är i vägen?
Även om jag inte är så vänligt inställd mot ogräs så skulle jag aldrig kunna bruka gift i min trädgård. Ken brukar ligga och försöka utrota en billion maskrosor i gräsmattan för hand.
Vi har en ogräs matta, men den är grön och torkar sällan ut. Kirskålen invaderar, brännässlor, snöbörshäcken...osv men det är en del av naturen och den dagen vi slutar att rensa så tar naturen fort tillbaka den bit vi har lånat här på vår jord.
Kram Carina
Av dem du visar är det bara maskrosen jag ser som ögräs=problem men aldrig att jag skulle spruta. Nä, det är handkraft som gäller här (vilket svärfar har stora problem med, han tycker alltid att vi borde spruta).
Kram!
Kan väl inte påstå att jag älskar maskrosor precis men visst är de vackra:) Brukar inte kunna ha det precis ogräsfritt i trädgården men man försöker ju:) Det är ett evigt ryckande både här och där. Som tur är är vi ju två stycket som rycker. /Ha det gott/Monne
Jag gillar också maskrosor. Visst är det härligt med en gul maskros-äng?
Helt obegripligt att man kan använda gift i sin trädgård. Jag bekämpar maskrosorna för hand, för övrigt är jag väldigt tolerant mot ogräs i gräsmattan. Huvudsaken den är grön. Inget konstgödsel får komma in här heller.
Ha det gott!
Tusenskönorna i gräsmattan brukar jag kalla 'mina prinsessor' där dom står med sina ballerinakjolar.... Maskrosorna skulle jag förvisso gärna slippa, men bekämpar dem verkligen inte. Alla övriga små blommor: gullvivorna, dem små nunneörten, vårlökarna, prästkragarna (dom hinner aldrig blomma innan gräsklipparen slår till...) och säkert ännu fler sorter jag huserar i gräsmattan, lever i harmoni med den övriga trädgården. Håller med dig om 'Nej tack ' till gifter i trädgården. Usch och fy.... Har t o m svårt med annan gödning än kogödsel eller hönsgödsel. De små kulorna med, de må vara hur bra gödsel som helst, känns helt enkelt inte bra.....
Stödjer alltså din kamp helt och hållet......!!
Ha' det bra!
/Charlotte
Här är det så att de som inte försvinner av handkraften får stanna kvar, skulle inte använda något annat och precis som du säger är de ganska fina i af i lagom dos.
Ha det bra!
Ja, vi människor är bra underliga! En tjock krans av maskorosor är ju jättevacker.
Kram
Ett fält med blommande maskrosor är väldigt vackert! Men jag vet inte om jag vill ha en lika gul gräsmatta... Försöker med handkraft ta bort maskrosor och annat ogräs, men det är ett ständigt rensande.
Vårhälsningar
Elisabet
Skällde på min mor häromdagen för att hon ryckte upp maskrosor ur vår lökrabatt. Det är tvååriga dotterns favoritblomma, och de gör sig faktiskt bra ihop med pärlhyacinter och tulpaner.
Är nog alldeles för lat för att stressa upp mig över ogräs. Dessutom är ju många dessutom nyttoväxter, vilket gör att jag på nåt konstigt sätt värnar om dem. Har tex inte förstått vitsen med att försöka plocka varenda groblad ur 1000kvm gräsmatta, när de är så bra plåster. Tusenskönor sådde jag förresten i lördags och håller tummarna för att de vill sprida sig.
Jag håller fullständigt med dej! har aldrig fört krig mot maskrosor, veronikor eller annat jättevackert "ogräs". De finns ju där så kort tid, njut då av dem en stund i stället. Plötsligt har gräset tagit överhand och de är över!Men jag har en svärmor, som SER alla mina maskrosor minsann! Fast på "fel sätt"!
Jag bryr mig inte!
Jag har ett gammalt kort från då min nu 34-årige son satt i vår betesvall FULL med maskrosor i en röd pilothjälm(med tryckknapp under hakan - 70-talet, ni vet?)Han är så ljuvligt underbar där mitt i allt det gula!
Minnen...
Fram för ogräsets blomning!
kram Lena
Har man en gräsmatta som man klipper regelbundet tycker inte jag det blir problem med varken det ena eller det andra...veronokor och tusenskönor gör väl ingen skada...maskrosor kan det bli väl många av om man inte håller efter dom...men klipparen gör ju jobbet...kirskåk kan man trötta ut med klipparen också...om man är envis.
Hej där! Jag blev riktigt full i skratt när jag läste ditt inlägg, för jag har själv suttit och filosoferat över ogräs ikväll, fast från en annan utgångspunkt...
Men gift är ett riktigt otyg. I trädgårdbutikerna sägs det att det är mest äldre herrar som köper bekämpningsmedel. Säkert inga bloggare i alla fall!
Heja Eva!!! Håller med... en rufsig trädgård är en lyckligare sådan! Fram för likavärdet av av allt levande (utom fästingar och sniglar, hrmm).
Kram Eva-Mari
Du har så rätt! Jag har hellre några (eller många) maskrosor i gräsmattan än använder gift... Brukar försöka ta bort blommorna innan de blommar över, så blir det iaf inte (lika många) fler.
Ha det fint!
Hejsan!
Har inte och tänker inte använda något gift i min trädgård, annat än såpa och vatten.Försöker varje år så den rosa och vita sorten av maskrosor men än har jag inte lyckats. Tusenstjärnor har jag i överflöd och lite onödigt att de ska ta sig in i rabatterna, men otroligt vackra i mattan. Här på Öland ser man inte ofta en grön matta än på vårkanten, så alla blommor är välkomna att pryda den beända sommarmattan. En fördel är ju att man inte behöver klippa den mer än varannan vecka "ler". Ha det gott, Karina.
Håller fullständigt med! Har massa solar i gräsmattan, tänker inte använda gift eller andra hemskheter på dem. Andra blir förfärade när jag berättar att jag tycker om dem. Tusenskönor har vi nog lite av, men de brukar växa så lågt att gräsklipparen inte kommer åt den. Sen har vi lite violer och gullviva också i gräsmattan, men de klipper vi runt. Men en handdriven gräsklippare, varför spy ut avgaser när man får sån bra motion med en handjagare?
Planerar att anlägga en rosenrabatt till hösten och där ska det bara användas hästgödsel - inga konstigheter om det går att undvikas! Letar även plats för en regntunna, det vattnet är rena dundret jämfört med kranvatten, även utan nällor i :-P
Klokt inlägg. Klart jag ställer mig bakom det. (Ska något bort i gräsmattan blir det mannakraft, skulle aldrig drömma om att hälla på något kemiskt.)
Här råder det förbud mot gräsklippare just nu. Det är alla tusentals tusenskönor (och gullvivorna) jag vägrar att se halshuggna.
Snart kommer maken att klippa men jag tror att vi funnit en väg till kompromiss - jag får peka ut några favoritställen och så går han med gräsklipparen runt dem. Och just där får det blomma i fred några veckor till.
/I.
Skicka en kommentar